fotorebecca

När jag blundar släpper jag in världen. Det är då jag tar in allt. Det är då allt pusslas ihop. Intryck. Jag känner. Att låta allt annat påverka oss, det finns det ingen anledning till. Det ända som är viktigt i slutet på dagen är vad jag har upplevt, vad jag kännt, och hur jag mått. Det är vad jag gjort som räknas. Men varför bryr vi oss då om vad alla andra tycker och tänker? När det inte spelar någon roll? Det är våran osäkerhet. När är det dags att släppa taget? Släppa taget och inse att allt är som det ska. Allt är som det ska vara, här och nu. Jag är. När? Nu. Det är nu du ska släppa taget om allt. Alla bekymmer, all oro. Allt som kan trycka ned dig. För i slutet av dagen är det hur du känner som är viktigt. Vad har du uppnått, vad har du kännt, hur ofta har du skrattat, hur ofta har du låtit dig själv vara lycklig? För det är det lycka handlar om. Man behöver bara låta sig vara det. Det finns inget som gör att man blir lycklig. Nej. Så det är du, ja du, som bestämmer hur lycklig du vill vara, hur mycket du vill skratta. Nu släpper jag. Allt är som det är, allt är som det ska. Det är nu jag släpper taget. Jag menar inte att man ska släppa taget om sina mål och drömmar, för det är dem som för oss vidare i livet. Utan jag ber er släppa taget om sorgen, om frustrationen, om alla negativa tankar. För du duger. Ingen tycker något annat. Låt dig vara lycklig. Lycka kan inte mätas i saker, skönhet, prestationer eller vänner. Lycka finns inom dig. Det är du som måste släppa fram den.