fotorebecca

Ojoj... Det händer grejer på bloggen. Något som i mitt fall varit underbart skönt att vara utan, men samtidigt helt olidligt att överleva utan. Puh. Bler helt slut av att tänka på all den tid jag lagt ned på en sådan fånig sak som en blogg. Men ändå så sitter jag nu här igen och skriver. Jag tycker liksom det är mysigt att kunna uttrycka mig mer än i ord. I text och i bilder. Det är härligt. Det är det som får mig att sluka mig ner i det om och om igen. Det blir min dagbok, mitt sätt att hålla livet rullande och mitt sätt att se hur jag utvecklas som person. Det gör mig även väldigt ångestfull att veta att jag kommer spendera mer tid på något så löjligt som en blogg. Men tja. Det är väl jag.